Peter Löfgren

Datateknikern som fick systemfel

Möt Peter Löfgren, 61 år. Gift med Åsa, har fyra barn och fem barnbarn.

 

Peter är född i Örebro, men uppvuxen i Värmland. Han berättar att eftersom de bodde på landet så umgicks han mest med sin två år äldre bror.
– Mamma hade en bakgrund i en pingstförsamling, men gick inte själv i kyrkan. Däremot gick jag och min bror i söndagsskola.

Familjen flyttade till Motala när Peter gick i sexan. Nästa termin blev det ny skola igen, eftersom högstadiet började.
– Det var en jobbig tid. Jag var mobbad, både på bussen och i skolan.

Sedan blev det teknisk utbildning på gymnasiet i Motala och därefter arbete på Luxor. Arbetsuppgifterna var bl. a. att prova TV-apparater och göra felsökning på stereoapparater. Fritiden handlade mycket om bilar. Han köpte, bytte och provkörde. Bilarna blev nyare och nyare, men Peter var inte nöjd. Hela tiden fanns där en längtan efter en mening med allt.
– Jag var osäker, hade inget självförtroende. När jag gjorde lumpen klagade ett befäl på att jag var så försagd.

Peter hamnade i en kris, med ångest och känsla av meningslöshet.
– Jag fick värk, trodde jag var svårt sjuk, men läkarna hittade inget.

Alla barnbarnen fick varsin bibel av mormor 1981. Den kom att betyda mycket. Ett år tidigare hade Peters föräldrar mött Gud, men Peter ville först inte ha med detta att göra. Till slut blev han ändå så trött på det liv han levde att han började söka Gud. Han läste i sin bibel och gick på möten och märkte att Gud talade till honom. Ändå var det svårt att ta det definitiva steget. Peter minns när han till slut bestämde sig för att nu blir det Gud:
– Det var på parkeringsplatsen vid sjukhuset i Motala 1983. Jag bestämde mig för att följa med missionsbåten Elida en sommarvecka.

Det kanske inte verkar som något stort beslut, men för Peter var det i det ögonblicket detsamma som att bränna broarna bakåt och ge sig till det som han redan trodde på.
– Brorsan sa att det håller väl inte så länge.

Men det gjorde det. Nog visste den där osäkra 25-åringen vad han gjorde när han lämnade sig till Gud. Och värken släppte dessutom.
Året efter döptes han i pingstförsamlingen i Motala. Han började arbeta i sin fars nystartade företag som datakonsult. Från 2000 och framåt jobbade han i 10 års tid som teknisk skribent på Volvo personvagnar i Göteborg. Efter det ett par år som administratör och nu på senare år som översättare och lärarvikarie.

1986 träffade han Åsa och sökte sig på så vis till Ljungskile, de gifte sig 1988. På senare år har det varit svårt att få ett fast jobb och framtiden är oviss gällande arbete. Men alla sådana vägval är väldigt små jämfört med steget han tog för 36 år sedan.

Det höll.